Sällskap
Nu är K hos mig, det är bra. Det käns skönt, vant, hemtamt och tryggt. Saknar honom fruktansvärt mycket tiden då vi är ifrån varandra. Samtidigt så tänker jag att det nog förmodligen är nyttigt att känna så.
Visst kan vi väl ha svackor som alla andra, det är kanske bra att vi får sakna varandra lite (eller mycket). Tiden har dock gått fort, vi visste att den här lösningen bara var temporär och att den skulle vara jobbig. Det har det varit, vi är fattigare än någonsin och vi är tvugna att lämna det liv och den vardag som vi byggt upp tillsammans. Det har inte varit lätt och många tårar har fällts från min sida.
Nu försöker jag att blicka framåt. Dags för en ny vardag. Fördelen är att jag har mina närmaste vänner mycket närmre nuförtiden, samtidigt så saknar jag de jag lämnade kvar i Sundsvall... så är det.
Dags också att ta tag i hormonbiten igen...ser inte fram emot det men priset jag måste betala är ju så klart värt det i slutänden. Det käns som om alla runt mig är eller har blivit gravida. Själv sitter jag med en längtan men kan inget göra åt det. Sorligt och mycket frustrerande.
Visst kan vi väl ha svackor som alla andra, det är kanske bra att vi får sakna varandra lite (eller mycket). Tiden har dock gått fort, vi visste att den här lösningen bara var temporär och att den skulle vara jobbig. Det har det varit, vi är fattigare än någonsin och vi är tvugna att lämna det liv och den vardag som vi byggt upp tillsammans. Det har inte varit lätt och många tårar har fällts från min sida.
Nu försöker jag att blicka framåt. Dags för en ny vardag. Fördelen är att jag har mina närmaste vänner mycket närmre nuförtiden, samtidigt så saknar jag de jag lämnade kvar i Sundsvall... så är det.
Dags också att ta tag i hormonbiten igen...ser inte fram emot det men priset jag måste betala är ju så klart värt det i slutänden. Det käns som om alla runt mig är eller har blivit gravida. Själv sitter jag med en längtan men kan inget göra åt det. Sorligt och mycket frustrerande.
